Det talas mycket nu för tiden om online communities, men vad är det egentligen?

Det kanske låter som en dum fråga vid första anblicken, men det finns många olika definitioner av begreppet, och det skiljer sig också mycket åt mellan Sverige och andra länder i hur man ser på det. I Sverige så nöjer vi oss ofta med att en webbplats är en community om den säger sig vara det. Frågar man om en definition så blir den ofta att “det är en mötesplats där man kan träffa och prata med andra människor“.

Men det är inte nödvändigtvis riktigt så enkelt, och att ha en riktigare definition kan vara bra i många sammanhang - att reda ut begreppen och veta vad man talar om är alltid positivt.
I den engelskspråkiga världen betyder ordet Community många saker. Ordet har en
betydelse av samhälle, församling, gemenskap, samfund, folkgrupp, brödraskap, umgänge
med mera. Detta gör naturligtvis att även ordet online community blir ett mycket brett begrepp. Vi som inte har engelska som modersmål har lättare att göra en nytolkning av begreppet, och för oss i Sverige har ordet community blivit i det närmaste synonymt med begreppet online community (vilket det alltså inte är i den engelskspråkiga världen). Att begreppen är synonyma ser man enkelt genom att söka efter svenska träffar på ordet “community” på en sökmotor, där en stor majoritet av träffarna gäller just online communities.

Detta gör också att definitionen blir annorlunda i Sverige än i USA, då vi inte har en förförståelse för begreppet utanför onlinevärlden. Det är också främst amerikanska forskare och skribenter som försökt sig på att formalisera begreppet. Exempelvis så sätter Jenny Preece, forskare och författare, upp fyra kriterier som måste uppfyllas för att en webbplats ska räknas som en online community:

• Människor interagerar socialt med varande
• Det ska finnas ett delat syfte, behov eller informationsutbyte som ger en anledning för communityn att existera.
• En policy i form av uttalade och outtalade regler, normer och antaganden som styr människors interaktion med varandra måste finnas.
• Slutligen så ska det finnas ett datasystem som ger stöd för den sociala interaktionen och känslan av samhörighet.

Man kan se att det mycket handlar om att en online community ska fungera som ett offline community, men online, så att säga. Detta är alltså ett vanligt fokus i amerikanska tolkningar, som även andra forskare och författare som Robba Benjamin, Amy Jo Kim och Howard Rheingold delar helt eller delvis (skillnader finns, ibland relativt stora, men det skulle bli för mycket för att gå in på här).

Men hur ska vi då säga i Sverige? Ja, som jag ser det så beror det på vad man vill tala om för typ av community. Det finns främst två sorters communities i Sverige idag: sociala communities (som Lunarstorm) och intresse-communities (som alltomtv.se).

Sociala communities går i grunden ut på att ha trevligt och umgås med människor via Internet. De baseras ofta på någon form av intresse, livsstil eller demografisk urskiljning men är inte styrda att handla om något specifikt i de diskussioner som råder Det finns ofta många möjligheter att kommunicera med andra, det kan till exempel vara genom internmeddelanden, diskussionsforum, chatt, gästbok eller klotterplank. För att lära känna andra medlemmar kan användarna också presentera sig själva på sin egen personpresentation och läsa om andra på deras presentationer. Där brukar finnas möjlighet att lägga ut ett foto på sig själv, tala om vad man heter, var man bor och andra kontaktmöjligheter. Andra möjligheter att skapa sin egen personliga prägel och skriva det man vill att andra ska kunna läsa finns i allmänhet också. Bildgalleri och publicering av berättelser och diverse former av underhållning till exempel spel och tävlingar är också vanligt förekommande. Fokus är alltså på kommunikation med andra människor, både nya och gamla bekantskaper.

Intresse-communities har däremot en betydligt snävare inriktning. Intresset kan vara TV som i exemplet med AlltOmTV eller reptiler på repti.net. Det kan också handla om ett företag som satt upp ett forumsystem för användare av deras produkter, något som länge sagts vara på gång att bli stort men som ännu inte helt slagit igenom (läs gärna “Marknadsför dig med ett community” på Uppkopplat). Intresse-communities skiljer sig också från sociala communities i det ofta inte finns ett lika brett utbud av community-funktioner då man fokuserar på intresset snarare än olika sätt att få kontakt. Det kan istället finnas mer information och eventuellt även specialfunktioner som har med intresset att göra (AlltOmTV har exempelvis en koppling till tv-tablåerna på tv.nu).

Men om man vill ha en kort definition då? Ja, då fungerar “det är en mötesplats där man kan träffa och prata med andra människor” faktiskt fortfarande ganska bra, så länge man vet att det kan behöva definieras mer vad man menar så småningom. Detta framförallt om man talar om att starta ett community eller att vidareutveckla ett projekt i den riktningen. Då behöver begreppen vara tydliga för att undvika missförstånd (som ofta leder till onödiga kostnader). Men att använda denna enkla mening som en startpunkt, javisst, varför inte!

Har du kommentarer till denna artikel så skriv gärna dessa nedan, eller hör av dig via mail till henrik (at) henrikskotth.se. Du kan även läsa mer om vad jag gör inom communities på min hemsida.

Inlägget publicerades 2006-10-20 klockan 9:43 i kategorin Sociala Webben. Du kan följa kommentarerna till detta inlägg via RSS 2.0. Lämna gärna en kommentar, eller en trackback från din egen blogg.